Detta är en artikel hämtad ur Rosensällskapet i Skånes medlemstidning "Nyponet" nr 1 2009 © Författaren

item3a
item3a

Rosor på höjden

Text & foto Göran Idarsson ’Hybrida’

Bland klätterrosorna finns många av mina favoriter. Som rosenälskare blir man som bekant lätt lite samlare. Vid konstant platsbrist är det lättare att placera klätterrosor. Dessutom tycker jag att en ros i ögonhöjd är lätt att njuta av både beträffande utseende men framförallt doftmässigt. Visst är det en njutning att infånga en elegant nedhängande gren med vackra rosor, se den i ”ögonen” och känna doften.
Bland mina favoriter finns ’Hybrida’ som med sin växtkraft och vitalitet alltid imponerar. Vårt första exemplar planterades invid ett stort klarbärsträd år 2000. Redan två år senare uppmätte jag höjden till 7 meter. Nu domineras trädet helt av rosen. Varma ljumma sommarkvällar ger rosen en fantastiskt angenäm doft som kan kännas en bra bit från trädet. En sådan oförglömlig kväll satt vi ute i trädgården i sällskap med lite rödvin då vi hörde en ganska animerad diskussion utanför vår häck. Det var ett sällskap på promenad som utan att se oss livligt diskuterade om det var en ros eller ett klarbärsträd.
Den envisaste i sällskapet påstod med bestämdhet att så höga rosor finns inte. När vi efter en stund fick ögonkontakt med dem där vi satt och småskrattade blev de naturligtvis inbjuda i trädgården för att studera ’Hybrida’ och de andra rosorna.
Denna ros har jag hittills inte beskuret men uppbindningen är krävande och måste naturligtvis ske från stege. I höstas planterade jag dessutom en doftande klematis, ’Rubroma rginata’, vid samma klarbärsträd. Det skall bli spännande att uppleva hur dessa två höjdare fungerar tillsammans.
Redan två år efter inköpet av ’Hybrida’ planterade jag en egen stickling under vår stora bok. Detta exemplar visade sig få det betydligt tuffare under bokens täta krona än moderplantan under klarbärsträdet. Denna ros har hittills blommat sparsamt och bara nått 2 meters höjd. Dock hyser jag gott hopp om att den kommer att bli betydligt större med tiden. En annan släkting till ’Hybrida’ som jag har mycket god erfarenhet av är 'Lyckefund'.

Våra två exemplar planterades 1996 på vardera sidan om vår garageport och får klättra upp på gaveln. Även dessa exemplar är mycket kraftiga. En sommar när vi återkom från några dagars bortavaro möttes vi av rosen i full blom - men den hade lossnat från sina alldeles för klena krokar. Numera använder jag rejäla don för att binda upp rosen som blir mycket tung när den är i full vigör.
Blommorna hos ’Lykkefund’ kommer en vecka tidigare än hos ’Hybrida’ och är något mindre gula. Även denna ros blommar rikligt och doftar. En skillnad är att knopparna kan angripas av lite mjöldagg men det hämmar inte själva blomningen. ’Lykkefund’ har jag föryngrat en gång genom att beskära den till ca 1,8 m höjd. Men det visade sig var för lite genom att den blev kal nedtill. Nästa gång, om några år, skall jag ta ned den till högst 0,5 m.
Med ’Lykkefund’ har jag gjort samma observation som med några andra klätterrosor planterade i portaler nämligen att det är mycket svårt att få bägge exemplaren helt jämnstora.
En tredje höjdare som jag vill framhålla är ’Valdemar’ som planterades invid en stor rönn 2001. Den växte sakta de första åren men är nu 5 m hög. De vackraste grenarna hänger graciöst ner och är helt översållade med rosa blommor. Dessa blommor är väl så hållbara som ’Hybridas’ men doften är svag. ’Valdemar’ är mycket lätt att föröka med sticklingar.
Dessa tre rosor, ’Hybrida’, ’Lykkefund’ och ’Valdemar’ kan jag varmt rekommendera. De är vitala och problemfria men kräver lite jobb med uppbindning. Jag har helt slutat att använda bast vid uppbindningen eftersom det är för svagt och föredrar ”lakritssnöre” framför grönt ullgarn. Det senare behåller fukten och medför därmed en större risk för svampangrepp vid uppbindningsstället. Lakritssnöre (från firma Herman Meyer) används av bl a yrkesodlare och är ett plastmaterial som är töjbart. Öspab säljer det även till privatpersoner

item1
item2

'Hybrida'

'Lyckefund'

Göran Idarsson, medlem i sällskapet sedan 2002. Ord.ledamot i styrelsen sedan 2006. Sekreterare 2008 och kassör från 2009.

GoaranIdarsson

Göran Idarsson