Detta är en artikel hämtad ur Rosensällskapet i Skånes medlemstidning "Nyponet" nr 4 2007 © Författaren

item3a
item3a

Lars Håkansson medlem i sällskapet sedan 2004, ledamot i styrelsen sedan 2009. Lars är stor ros- och trädgårds-entusiast med inriktning på exotiska plantor i sin trädgård på Limhamn.

Rosor i kruka?

F ör ett år sedan, sent på hösten 2006, beställde jag rosor från Peter Beales, Storbritannien. Från början var det hela föga genomtänkt eftersom min trädgård har begränsad plats och det var alldeles för sent på året för nya trädgårdsprojekt. Tolv plantor på bar rot, de flesta sofistikerade klättrande tehybrider och värmekrävande noisetter, kom rejält försenade med posten i början av januari. Jag förbannade för ett kort ögonblick min samlarmani och Internet. (Det är alldeles för lätt att förföras av vackra rosenbilder och sedan bara klicka på ”Lägg till i kundvagnen” !)

Vad gör man mitt i vintern i ett sådant läge? Planterar direkt eller rotslår med jord för att plantera till våren? Eller planterar i kruka på altanen, invid huset? Det senare alternativet blev valet. Klätterrosor i kruka! Låter lite vågat, det ska erkännas. Men det gällde ju bara att se till att de övervintrade och sen ta mer beslut rörande plantering och placering till våren. Eller går det att satsa på permanentplantering i krukor? Rosorna som skulle planteras var sorter som ju alla mår bra av värme, egentligen inte bara för att överleva vintern, utan även på sommaren för att utvecklas kraftfullt. Jag beslöt att prova permanentplantering i stora krukor. De skulle få stå på min varma altan tillsammans med små palmer, Nerium Oleander och citronträd. Mina enorma thailändska breda lerkrukor som jag använder till Yuccas och Agaves passade inte för ändamålet. För rosor måste djupet prioriteras före bredden på krukan, annars blir den alltför tung och svårhanterlig. Jag hittade efter en del sökande avlånga cylindriska stengodskrukor på Trädgårdspaletten, Malmö.

Två dimensioner inköptes, höjd 47 cm resp. 38 cm, och innerdiameter 33 cm resp. 26 cm. Planteringsvolymen blir ca 40 liter resp. 20 liter. Det är viktigt att välja en frostsäker kruka med form utan avsmalnande topp. I annat fall blir det svårt att vid eventuell omplantering få ut hela rotklumpen utan att tvingas slå sönder krukan. Jag väljer helst att plantera rosen ganska högt i krukan. Okuleringspunkten endast obetydligt under jordnivån som vid planteringstillfället når nästan ända upp till krukans kant. Erfarenheten visar att jorden sätter sig och med tiden komprimeras. Det blir därför plats över för att i efterhand fylla på med ny kompost, benmjöl och gödsel. Krukans höjd utnyttjas också maximalt genom att man endast lägger en bit fiberväv i botten utan övrigt dräneringsmaterial. Vid plantering i kruka kan man unna sig den finaste jordblandningen som finns att köpa. Själv väljer jag att till denna addera lerjord, småkorniga lecakulor, lite benmjöl och bränd kogödsel direkt vid planteringen, även om det i trädgårdslitteraturen tvärtom rekommenderas att vara återhållsam med näring just vid planteringen. Men här handlar det om stora klätterrosor som verkligen kräver mycket näring.

I vinjetten här intill syns R. banksiae lutea. Den fick jag som liten krukad planta förra hösten. Den fick stå i frostfritt drivhus under vintern och blommade lite försiktigt i maj. Idag är den 2 meter hög och har utvecklats mycket bra i kruka, först modell mindre, senare omplanterad i modell större.

De tehybrider jag provade var ’Guinée’, ’Josephine Bruce Climbing’ och ’Bettina Climbing’. Eftersom de var hårt beskurna vid planteringen blommade de sparsamt, men i gengäld skickade de iväg över 3 meter långa rankande skott. Just den mörkröda ’Guinée’ har jag provat frilandsplanterad tidigare mot pergola, men den förblev svagväxande och tynade tills slut bort, sannolikt för att den behöver mycket mer värme.

I kruka på solig plats växer den exemplariskt. Denna första säsong valde jag primitiv uppbindning av de långa skotten på nedstuckna bambupinnar. Det finns många tehybrider som är underbara. ’Bettina’ med sin lite ovanliga orange ådring mot gult tycker jag är fantastisk. En annan klättrande röd tehybrid som hamnade i kruka var ’Josephine Bruce’. Sammetsröd stor blomma med gula ståndare. En annan lite känslig ros som provades i kruka var ’Mermaid’. Jag har sett ett jättexemplar på Irland, och denna ros bör ju ges utrymme. Samtidigt är den frostkänslig, och planterad i kruka kan man ge den skydd de första åren om frosten nyper till. ’Mermaid’ blommade oavbrutet hela sommaren och hösten. Denna vackra sjöjungfru har i skrivande stund (19 november), fortfarande blommor och knoppar kvar.

De andra rosorna jag valde för kruka var ’Duchesse d’Auerstädt’ (kl. noisetteros), ’Marechal Niel’ (kl. noi s e t t e - ros), ’Lady Hillingdon’ (kl. teros) och ’Souvenir de la Malmaison’ (kl. bourbonros).

Stora rosor i krukor kräver vattning ofta, speciellt när det är väldigt soligt och varmt. Jag ger svag näringslösning vid varje vattningstillfälle under växtperioden. Då ska man även tänka på att skydda själva krukan från den alltför varma solen mitt på dagen. I annat fall riskerar rosens rotsystem att skadas. Delvis skuggning med andra lägre växter i kruka eller någon trädgårdsmöbel framför kan vara lämpligt.

En säsong har gått. Rosorna ska nu vinterförvaras. Förra vintern var de endast små nyplanterade pysslingar. I år är de höga och tar mycket plats. Jag kommer att ställa de flesta av dem på min altan med ett isolerande underlag av frigolit. Krukan och själva rosen skyddar jag med lite bubbelplast, dock ej tätslutande. När vårsolen kommer kompletterar jag med säckväv av jute för skuggning. Även ’Mermaid’ kommer att få stå ute hela vintern. R. banksiae lutea får stå ute fram tills nyår om det inte är för kallt. Sannolikt blir det drivhusvistelse resten av vintern därefter. ’Marechal Niel’ klarar inte av frost utan får en trång ståplats i drivhuset.

Det måste poängteras att min trädgård är på Limhamn. Här blir vintrarna oftast inte så stränga och jag har frostfritt drivhus för de verkligt känsliga sorterna. Samtidigt mår rosorna bra av att stå ute så länge som möjligt. Avhärdning sker och svampsjukdomar utvecklas inte. Dessutom har vi en klimatförändring på gång. Jag anser därför att det är vårt rosensälskap som bör ta de första stegen till att prova lite mer värmeälskande rosensorter. Odling i kruka är ett bra sätt att prova var gränsen går. Avslutningsvis, ett tips: Krukor är tunga - investera i en säckakärra av god kvalitet! ’Mermaid’

item1

R. banksiae lutea, och ’Guinée’

item3

'Bettina'

item5

’Guinée’