Detta är en artikel hämtad ur Rosensällskapet i Skånes medlemstidning "Nyponet" nr 1 2010 © Författaren

item3
item3

Monica Bäckström, medlem i Rosensällskapet i Skåne sedan starten 1993. Ordf. under åren 1995-2002. Redaktör för 'Nyponet' 1995-2010. Hedersmedlem 2013.

item5

Rosa banksiae
Rosornas 'Rolls Royce' – eller ett förfärligt ogräs?

© Gunnar Ståhl

Ja, det är frågan! I varje fall var Rosa banksiae för mig höljd i mystik till för några år sedan. Liksom när det gäller andra speciella rosor eller grupper var det Denise Andersson som introducerade mig till denna rosgrupp. Med sin utblick över världen och sina internationella kontakter hade hon mer än någon annan en uppfattning om vad som var åtråvärt i rosornas rike. Vid en roskonferens 1996 i Monza i norra Italien fick Denise och jag varsin ’Purezza’ och den ädla givaren trodde nog att den skulle kunna gå bra i våra hemtrakter. Det var en vit skönhet, som också fanns i en trädgård vi besökte, där den klättrade på en cylindrisk ställning. En ros av renhet och klarhet, kanske därav det italienska namnet ’Purezza’.Resan hem var en jakt med tiden och för möjligheterna att få rosen att överleva. För mig gick det inte bra. Efter några veckor i kruka var den slut och den enkla slutsatsen var att klimatet i Sverige ändå inte var något för denna skönhet.

Rosa banksiae: Rosornas 'Rolls Royce'

’Purezza’ är en banksiaehybrid men har annars samma egenskaper som rosa banksiae och kräver därför ett Rosa banksiae Rosornas ’Rolls Royce’ – eller ett förfärligt ogräs? frostfritt klimat. Den som söker ’Purezza’ på Internet kan säkert hitta någon bild. Den i det närmaste elfenbensvita blomman är halvfylld. Enskilda blommor är ganska små, men ett antal blommor bildar en tät klase, tätare än de flesta i den likartade gruppen multiflora. Busken eller växten (som kan bli riktigt hög) är fylld av sådana klasar. En normal betraktare ser inte självklart att denna ros eller för den delen andra banksiaerosor tillhör rossläktet. Så avvikande är de till utseendet i förhållande till andra rosor. Peter Beales uppger allmänt om Rosa banksiae att den har ett kraftigt växtsätt och att den kan klättra upp mot 7 meter. I botaniska trädgården i Montevideo såg jag 1998 två höga konstruktioner täckta av då ännu inte blommande Rosa banksiae, enligt vår guide ’Alba plena’ om jag nu minns rätt. Då var höjden inte 7 meter utan snarare det dubbla. Peter Beales skriver om banksiae: ”In some parts of the world where frosty winters are not in the normal course of events, ’Banks’ roses flourish and are taken for granted, almost to the point of dismissal as weeds. In colder climates however they are cherished as rarities and treasured for the beautiful display of scented flowers they provide each spring.” (Beales, Roses. London 1992). Som ogräs alltså, där de trivs och som rariteter där klimatet är svårt för dem. Om en Rosa banksiae säger en odlare med erfarenhet att påståendet ”att den är dominerande är ett understatement”. Att hålla tillbaka rosen och att trimma den är ett hårt arbete varje år. Men detta är icke i Sverige. Många av oss skulle kanske önska oss sådana svårigheter, att hålla tillbaka rosorna istället för allt jobb med att få dem att växa och bli stora och att få denna avundsvärda blomning i överflöd, som man får kämpa för. Att få se en Rosa banksiae i fullt flor har för mig alltid kommit som en överraskning. Med mystiken kring denna ros som ”många hört talas om men få har sett” är det för mig som nordbo en oväntad händelse och jag upplever samma fascination och njutning varje gång den dyker upp. Rosen hör hemma i Kina och i Phillips & Rix Roses (London 1988) finns ett uppslag med bilder från den resa som rosbokens författare gjorde 1985, bl a till Yunnan. I bildtexterna har dock varianterna ’Lutea’ och ’Lutescens’ förväxlats. ’Lutescens’ är enkel medan ’Lutea’ är halvfylld till fylld.

En resa 2002 till Krim vid Svarta havet

Första överraskningen kom under en resa i april 2002 till Krim vid Svarta havet. En hög klättrande växt syntes på avstånd, på närmare håll med små ljust gula, halvfyllda till fyllda blommor i täta klasar. Tanken gick inte i första hand till en ros. Efter att ha fotograferat en blomklase av denna ljuvliga skönhet med fin doft kom insikten helt plötsligt och oförberett: ”Men det är ju en ros! – Åååh, det är ju en banksiae! En ’Lutea’”. Överraskningsmomentet var totalt och gav kalla kårar efter ryggraden. En resa till Neapel och Sorrento sent i februari 2007 gav nästa överraskning. Alldeles för tidigt för rosor, eller hur? En avstickare från vägen längs Amalfikusten och upp i bergen till en trädgård med storartad utsikt gav möjlighet att besöka en rosträdgård med många gammaldags rosor, buskar med utslagna blad men ännu inte några blommor på 1–2 månader. Efter många år av rosintresse kan man hjälpligt identifiera några rosor på växtsätt och blad även utan blomning och njuter av tanken om hur de kan se ut när de är som bäst. Nära intill fanns ett museum och en del krukväxter, kanske inte så intressant. Men där kom nästa överraskning, denna gång identifierad på avstånd, ännu en Rosa banksiae ’Lutea’, i detta fall med kvarsittande nypon från förra året. Det är märkligt att ingen av resorna var tänkt som ros eller trädgårdsresa. Det bara blev så ändå. År 2008 i månadsskiftet april–maj firade vi en 60årsdag. Med ett billigt hotell (Silla) vid floden Arno, på dess södra strand, centralt i Florens och billig resa beställd långt i förväg kunde vi vara generösa med kulturella utflykter, god mat och goda viner. Till varje hotellvistelse hör förstås promenader och motion. Mot söder lyfte sig höjderna mot utsiktspunkten Piazzale Michelangelo. Dit upp gick promenaden brant utefter gångvägen Via di San Salvatore al Monte. Det var den 30 april och halvvägs upp upptäckte vi Florens rosarium Giardino delle Rose. Utanför murarna kunde vi se en vit Rosa banksiae, en ’Alba plena’ visade det sig. Skylten vid entrén upplyste om att rosariet öppnade för säsongen den 1 maj kl 08:00, dvs nästföljande dag. Vilka var då årets första besökare tror du? ’Alba plena’ var delvis sammanväxt med ännu en vit banksiae och en kämpestor ’Lutea’. Höjden 7–10 meter och från utsiktspunkten ovanför ett sammelsurium av rosklasar och rossnår över ett stort område. Det gav oss en förklaring till tankarna om rosen som ett förfärligt ogräs och totalt dominerande. Men för mig och oss alltså en kär raritet.

Rosen finns i Arlöv men också på andra platser i Skåne

Så blev det april 2009 och vår med en miniturné i södra Sverige. Kort före min avresa i norr kom det upphetsande budskapet om en ’Lutea’ utomhus i Arlöv, norr om Malmö, som överraskat med blomning. I kruka, men utomhus. I skyddat läge i ett av de klimatmässigt bästa lägena i landet, men utomhus. Vintern hade varit gynnsam. Monica och Manne Bäckström som för någon tid sedan flyttade sina bopålar (med rosor) från Degeberga till Arlöv låg bakom detta konststycke. Det var nervösa dagar då det inte var säkert om blomningen skulle räcka fram till och invänta mitt besök och ge mig möjlighet att få se detta underverk i vårt land. Men visst lyckades det! Även i år fick jag njuta av denna favorit – ’Rolls Roycen’ som är en raritet i England, i subtropiskt klimat ett ogräs – men i Skåne och Arlöv kanske det första tillfället då en Rosa banksiae överlevt den kalla årstiden utomhus i vårt land och belönat ägarna med riklig blomning. Ett stort grattis till rosvännerna Monica och Manne som åstadkommit och fått njuta av detta resultat (och till mig själv som fick dela glädjen)!

Och när min lycka för detta år var gjord kom ett samtal om ännu en banksiae. Det var Else i Östra Hoby med Roskraft, som berättade att en av hennes vita Rosa banksiae, som stått över 10 år utomhus, blommade för första gången. Det var hennes Rolf Ginstmark som under resor i Europa i slutet av 1990talet tog hem ett stort antal rariteter, bl.a. just denna. Vilken av dem det är vet vi inte, men den är halvfylld, kanske den som kallas Rosa banksiae var. banksiae? Eller kanske är det en hybrid. Rosexperter på plats i roshelgen den 4–5 juli kunde inte omedelbart bestämma vilken banksiae det var. Else har också Rosa banksiae ’Lutea’ i växthus, som mycket passande blommade kort efter hennes 60årsdag. Jag tänker på mitt huvudsakliga intresse för härdiga och övervintringsvilliga rosor, inte minst finska rosor. Men djupt därinne finns liksom hos många andra rosvänner också drömmar om närmast omöjliga rosor, en fantasi att någon gång lyckas i svår zon med det som egentligen inte är möjligt: myskroshybrider, ömtåliga klätterrosor, térosor. För visst har vi drömmar! Rosa banksiae tillhör min drömvärld och när jag får se den behöver jag ju bara njuta av rosen som raritet, inte som ’ogräs’ och plågoris, denna min Rolls Royce bland rosor!

Självporträtt
item10

Rosa banksiae ’Alba plena’, Amalfikusten i februari 2007.

Foto: Gunilla Ståhl